Finns fortfarande torra fläckar att svetta ner |
Jag trallar mig nästan igenom första intervallen och får se upp så att mina watt inte skenar iväg. Under andra börjar man fundera på hur det blev så tungt och man kan ana lite svettpärlor. Intervall nummer tre och fyra börjar illamåendet komma och jag får svårt att hålla kadensen samt att wattsiffrorna lätt börjar sjunka. Näst sista intervallen har jag alltid haft svårt för och får verkligen anstränga mig för att inte ge upp. Sista är helt klart jobbigast men jag upplever det ändå lättare att hålla trycket hela vägen. Efter sista är jag så trött, full i syra och tom på syre att det ser ut som att jag jagar myror i styrlindan. Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen och kan egentligen inte heller ta vägen någonstans eftersom att benen skakar av utmattning.
I morgon blir det styrka. Hoppas att gymmet är tomt på folk så man slipper knö så förbannat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar